Manetjävel

Jag kan ju inte direkt påstå att jag har haft turen med mig de här första dagarna...

En långhelg på Koh Samet. Vita stränder, palmer, ljummet vatten och en och annan bucket. Mycket mer äventyr än så var inte tänkt från början...

Troligtvis är det med taxi som man når hamnen, där båtarna går över till Koh Samet, på 2 timmar. Med buss får man räkna med dubbla tiden...
Väl framme på ön stod taxibilar (fyrhjulsdrivna flaktruckar) och väntade på att köra oss dit vi ville. Men var ville vi??!  Eh.. öööh.. Vi tar den här stranden! Typ blundade och pekade... :P

Efter ca 20 minuters puckelpistfärd genom djupa lerpölar och djungel nådde vi fram till stranden Ao Vongduern som visade sig vara ett mycket bra val!

Härlig beach. Lite molnigt dock när vi kom dit.

Kvällsgrill på stranden.



Dagen efter vi kom dit ägnades på beachen med både bad och massage :) På kvällen tänkte vi festa till det lite och drog då till en annan strand som hade lite större utbud än den vi befann oss på. Där träffade vi två rätt roliga snubbar från Belgien och England. Efter tolvslaget var det födelsedagsfirande och med det blev det fyrverkerier för mig nere på stranden! Sen blev jag islängd i vattnet och fem minuter senare känner jag att något bränner till på händerna och sen flyger jag upp ur vattnet. De nästkommande 3 timmarna skriker jag av smärtan som jag aldrig tror ska ta slut. Jag har hört det ska göra ont att föda barn men jag tvivlar på att det slår det här...

"Sjukhuset" jag hamnade på saknade doktor och den enda som fanns på plats var en vilsen sjuksköterska... Några piller senare åkte vi hem och efter en helvetesnatt (JA den slog min första natt i Bangkok...) vaknade jag utan smärta. Däremot har jag nu små brännprickar på händerna som jag verkligen hoppas försvinner fortare än fortast.

Min födelsedag kunde jag ändå spendera på beachen som tänkt men i skuggan och skydd för händerna... Stranden vi var på den dagen hette Ao Wai och var verkligen jätterfin! Nästan inget folk, en mysig liten restaurang och inga motorbåtar. Riktigt nice :)



Men så klart fick jag någon tummy bug av nåt slag på natten så min mage var helt uppochner. Sen fick jag feber dagen efter och mådde ännu mer skit.

Jag var lite hänging igår också men nu börjar det gå mot bättringsvägen i alla fall...
Hoppas att min teori stämmer om att börja med det värsta så man slipper det sen...

Tack så jättemycket för alla födelsedagsgratulationer!! Det värmde otroligt mycket!!!

Puss på er!


Kommentarer
Postat av: elin.e

det är orättvist

2009-10-27 @ 14:55:36
URL: http://elineeriksson.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0